Förlossningsplaner och mirakel

Idag bar det av till Queens Hospital i Romford för att träffa  förlossningsläkaren doktor Thompson för att tala om mitt ryggproblem och se vad de trodde om mina möjligheter och eller möjliga komplikationer inför stundande förlossnigen. Efter att doktor Thompson kollade på mina röntken och MRI plåtar konstaterade att han inte kunde se någon orsak där innan att jag inte skulle kunna föda som jag önskat men för säkerhets skull så vill han att jag skall träffa en till nevrokirurg som är speciellt intresserad av ryggproblem i samband med förlossning.
Då jag redan väntat i två år på att få träffa en nevrokirurg så tänkte jag i mitt stilla sinne, -Jaha nu får man vackert vänta i minst några månader, så säger doktorn, att inte imorgon men nästa fredag så träffas vi här igen.   En vecka, jag måste erkänna att jag är måttligt road över att som vuxen, skattebetalande individ har jag fått vänta i två år och under den tiden blivigt sämre och sämre så till den grad att jag först inte kunde jobba heltid tills att vidare nu vart sjukskriven i nästan ett helt år. Men som gravid i detta land blir man automatiskt jätte populär och får värst VIP behandligen vad gäller all form av vård oavsätt inkomst, ålder eller behov. Men det är klart att man är tacksam, men det intressant hur det görs skillnad på folk och "folk"

Vidare så har jag fått veta att jag då det finns hjärtproblem i släkten så skall ett extra ultraljud göras i vecka 28 och då Sofia har Spina Bifida skall jag under hela mitt "fertila" liv fortsätta äta extra folsyra utifall att jag någon tänker mig att få fler barn.

Men det jag tog med mig var att det finns en chans att jag får min vattenförlossnig så imorgon skall jag ringa och boka in mig för en rundtur av Queens nya förlossningavdelning och sedan så får vi se vad de säger på mötet nästa fredag.